Bondepraktikan

 

En av våra mest omtyckta och lästa folkböcker

Bondepraktikan blev med sitt innehåll
av astrologisk övertro och folkliga iakttagelser en uppskattad form av rådgivning


Den första svenska bondepraktikan kom ut 1662.
Under de båda följande århundradena trycktes den i
 mer än  femtiotal rätt oförändrade upplagor.


"Fromme läsare köp mig nu 
Mycket förstånd lärer jag dig 
Bonde-Praktika är mitt namn 
Läs mig, det länder dig till gagn 
Det hela årsens lopp vill jag dig lära, 
Varefter du dig skall regera".
 

 




Januari Tors månad

Om januarikölden mildras, kommer snö, men faller dagg eller dimma, kommer tö.
Dimma i januari giver en våt vår.
Åska i januari bebådar ett fruktsamt år, men även storm och krig.


Februari Göje månad

Om februari är mild, kan man vänta många frostnätter, när våren kommer.
Så länge lärkan sjunger före kyndelmässan, så länge tiger hon dock efter den.
Ju stormigare vid kyndelmässan, desto vackrare år.

Mars Vår månad

På en torr mars följer vanligen en vacker vår.
Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj.
Så mycket dimma i mars, så mycket regn vid midsommartiden.
Regnar det i mars, kan man vänta regn i juli.

April Gräs månad

April våt och kall fyller bondens lada all, men april torr och ren är bonden till stort men.
April snö är så gott som fåragö.
På en våt april följer en torr juni.

Maj Blomster månad

Om det regnar mycket i maj, skall det regna litet i september och tvärt om.
Dagg och kyla om aftonen bringa ett gott foder år.
Åska i denna månad skall ej betyda gott år.
Sval maj ger bonden mycket hö i ladorna.
På våt maj följer en torr juni.

Juni Sommar månad

Följer på en våt maj en våt juni, kommer sannolikt en våt sommar.
Åska i denna månad förkunnar en regnig sommar, men en rik skörd.
Är juni mild och våt, blir även december sådan.

Juli Hö månad

Regn i andra hälften av juli är gärna ihållande.
Åska i denna månad bebådar gott korn år och stor sjuklighet bland kreaturen.
I denna månad ingår rötmånaden.

Augusti Skörde månad

Vindarna äro i denna månad föränderliga, åska och regnväder vanliga.
Nordanvind i augusti innebär stadig väderlek.

September Höst månad

Våt september ger torr oktober.
Dimma på aftonen betyder regn på natten.
Faller löven tidigt från träden, kan man vänta en vacker efterhöst och milt väder.
Åska i denna månad ger ett fruktbart år.

Oktober Slakt månad

Mycket frost och snö, milt väder i januari.
Oväder i oktober låter vänta en ostadig vinter.
Sitter löven kvar på träden, är en sträng och tidig vinter.
Oktober varm, februari kall.

November vinter månad

Åska i november betyder sträng vinter, men fruktbart år.
En sträng och långvarig vinter inträffar om juli varit mycket varm.

December Jul månad

Kall december med mycket snö lovar gott år.
Åska i denna månad bådar både storm och regn.
Om juldagen inträffar vid nymåne, blir det ett gott år.
Är vädret vid jul milt, varar vanligtvis kölden in på våren.
Mycket snö betyder mycket hö.

 

Dagar att beakta


Nyårsdagen 1/1 Det är en gammal tro att allt, som denna
dag händer någon, kommer att hända hela påföljande året. Om solen skiner
klart eller himmelen är röd på nyårsdagens morgon, betyder det oväder och
krig. Så många dagar nyårsnyet döljes under molnen, så många dagar skall
ock säden ligga i jorden, innan den kommer upp. Om aftonstjärnan (venus)
går före nyet, bebådar det god årsväxt, men går nyet före stjärnan
betecknar det dyr tid

Vincentiusdagen 22/1 Om denna dag är klar
betyder det gott och fruktbart år.

S:t Paulidagen 25/1 Är denna dag klar, betyder det god årsväxt

Kyndelmässodagen 2/2 Snö denna dag bebådar snar sommar.


Ansgariusdagen 4/ 2 Om denna dag är regnfri blir det ett
vackert år.


S:t Peters dag 22/2 Storm på denna dag gör sjöarna rena.


Fyrtio martyrers dag 9/3 Sådan väderleken är på denna
dag, sådan fortfar den att vara i 40 dagar

Gregoriusdagen 12/3 Dåligt väder på denna dag bebådar, att ingen
frost mera kommer i marken

Josefdagen 19/3 Om denna dag är klar och vacker, förkunnar
det ett fruktbart år

Benediktusdagen 21/3 Regn denna dag bådar mycket våt vår

Vårfrudagen omkr den 25/3 Är dagen klar, lovar det gott år. Fryser
det natten till denna dag, blir det frost i 40 nätter


Palmsöndagen Är det klart väder på denna dag, får kornet god växt det året

Långfrdagen Regnar det på denna dag, har man att vänta en torr sommar

Påskdagen Om denna dag är regning, blir det lite foder, men är den
klar, blir det gott bete och mycket smör.


Tiburtiusdagen  24/4 Det nedan, som kommer efter första sommarnyet eller
efter tiburtius, kallas kråknedan. Då är det gott att täcka hus, ty taken rivas ej
ned av stormen. Regnar det i kråknedan, växer det mycket ogräs

Markudagen 25/4 Är vanligen kall.


Philippusdagen 1/5 Tre nätter före denna dag och tre närmaste
efteråt utgöra tillsammans med Philippus natt de s.k. "Ludde nätter", vilka
sålunda äro sju. Höres då åska, blir det ett fruktbart och gott år.

Servatiusdagen 14/5 Efter denna dag får man varken snö eller frost.


Eriksmässa 18/5 Om Erik kommer med ax, så kommer
Olle (den 29/7) med kaka.


Urbanusdagen 25/5 På denna dag väntas storm och oväder. Om icke
allt höstråg gått i ax Urbanusdag, blir det ett hårt år.


Regn på Krist himmelsfärdsdag bådar dålig höstskörd.


Trefaldighetssöndagen. Är vädret klart denna dag, betyder det ett gott år



Johannes döparens dag 24/6 Ju mera det regnar denna dag, desto mindre
hasselnötter kommer det att växa det året. Kornet brukar vanligen arta sig på
samma sätt som nötterna. Vid denna tid bör ängstarrgräset bärgas.

Salomonsdagen 25/6 Om det regnar denna dag, kommer det att
regna i fyra veckor efteråt.



Petrusdagen 29/6 Är denna dag mycket varm, blir det i stället sträng sköld
på juldagen. Skiner solen hela Petrusdagen från en klar himmel, blir förhållandet
det samma på juldagen

Den 2/7 Sådant vädret är denna dag, sådant fortfar det vara i 40 dagar därefter.

Margaretadagen 20/7 Regn på denna dag tycker lantfolket icke om,
enär man då väntar svår bärgning och emedan nötterna skadas. Det heter
skämtsamt; Greta väter i nöten.

Magdalenadagen  22/7  Magdalena gråter gärna.

Emmadagen 23/7 Klar och varm ej kvalmig, lovar ett gott år.

Jacobsdagen 25/7 Varm och klar förkunnar en kall jul.

Sjusovaredagen 27/7 Om det regnar denna dag, kommer
det att regna i sju veckor framåt.


Laurentiusdagen 10/8 Är dagen vacker, betyder god höst.

Bartolomeusdagen 24/8 Är dagen klar, bådar vacker höst

Den 1/9 Sådan väderleken är denna dag, sådan förbliver den över huvudtaget
under hela månaden.

Mikaelsdagen 29/9 Om denna dag blåser nordlig eller ostlig
vind, blir vintern ej sträng.

Mild vinter följer ock, om det regnar utan blåst på Mikael. Regnar det ej
på denna dag tyder det på ett torrt nyår.

Mycket ekollon vid Mikaeltiden bådar mycket snö vid jul och stark kyla efteråt.

Äro ekollonen vid denna tid tomma och våta, inträffar en mild vinter.

Om flyttfåglarna ej draga sin kos före Mikael, betyder detta lindrigt
väder åtminstone till jul.


Den 16/10 Denna dag bör alla äpplen vara nedtagna och inhämtade.

Allhelgonadag 1/11 Enligt gamla bondepraktikan skall man denna
dag skära en spån av en växande ek eller bok, är spånen torr, bådar det
en varm vinter, är den fuktig, blir vintern däremot kall.




Mårten Luthers dag 10/11 Inträffar denna på en fredag, kommer
fodret det året att föga förslå.

Mårten biskopsdag 11/11 Är det på Mårten Biskop mulet dygnet om,
blir det en ostadig vinter, men är det däremot klart, har man att
vänta en skarp vinter.

Maria offerdag 21/11 Är denna dag våt eller dimmig, blir också vintern våt.

Katarinadagen 25/11 Är det snö på Katarinadagen blir ej vintern lång.



Andreasdagen 30/11 Andreas-snö är skadlig för säden. Anders
braskar och julen slaskar- Anders slaskar och julen braskar

Nikolausdagen 6/12 Denna dags väder plägar utvisa hela
månadens väderlek.

Jakobsdagen 20/12 Väderleken före middagen denna dag anses
bebåda den väderlek, som skall råda före jul, medan eftermiddagens väder
angiver väderleken efter jul. Skiner solen på Jakobsdagen kan man vänta
stark köld, regnar det, bebådas värme och nederbörd.

Julafton och juldagen En klar julafton, julnatt och juldag bebåda ett
gott år, däremot regn är ett dåligt tecken.

Infaller juldagen på en söndag, blir det varm vinter, blåsig vår,
het och torr sommar, kall höst och vinter, god årsväxt.

Infaller den på en måndag, blir det medelmåttig, ostadig vinter, god vår,
sommar med storm och oväder, god höst med riklig frukt.

Infaller den på en tisdag, får man en vinter med snö och regn, blåsig vår,
våt sommar, torr och het höst med starka stormar.

Infaller den på en onsdag, blir det hård vinter, blåsig vår, god
sommar och höst.

Infaller den på en torsdag, får man en god vinter, blåsig vår, god
sommar, regnig och kall höst, god skörd.

Infaller den på en fredag, får man en jämn vinter, god vår, ostadig
sommar, vacker höst och fullgott år.

Infaller den på en lördag, blir det en ombytlig och bedrövlig vinter
med köld och snö, blåsig vår, god sommar torr höst och dyrtid.



De tolv juldagarna 25 dec- 5 jan
Enligt bondepraktikan skall man av dessa dagars väderlek sådant väder blir det och i januari, sådant väder det är den 26 dec, så bliver det i febr osv...